onsdag 28 mars 2012

Lunchställe

Den här bilden är från vår första lunch i Kina och det var litet svårt i början att äta med pinnar. Min son till vänster och hans kusin till höger.

  På det här lunchstället fanns också en emaljfabrik och en butik.

Onsdagstema

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

6 kommentarer:

  1. Det där med pinnar känner jag igen. :) Tränade hemma först innan jag vågade äta med pinnar ute. Och det finns rätter jag fortfarande helst äter med kniv och gaffe, speciellt de med nudlar i. Det blir så slaffsigt annars. Kul med Kinakonst till maten!

    SvaraRadera
  2. Ja säkert inte det allra lättaste att äta med pinnar.
    Har aldrig prövat men är övertygad om att jag inte skulle bli färdig lika fort vid matbordet med dessa bestik...
    Härligt lunchställe annars.

    SvaraRadera
  3. Nämen hade ni inte tränat innan ni reste? Fast kusinen ser ju ut att redan ha ätit upp.
    Otroligt med all den färgstarka emaljen, köpte ni något?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pojkarna tror jag inte hade tränat före. Emaljgrejerna var fina att titta på men inget som skulle passa i mitt hem, så vi köpte inget.

      Radera
  4. Hihi ... känner igen det där! Vi var på en kinesisk restaurang i Jönköping i helgen och övade. Men det behövs mycket mer träning! Händerna blir så stora och fingrarna tjocka. Men vi kunde peta i oss maten i alla fall.

    SvaraRadera
  5. Ja har man aldrig ätit med pinnar så... Maken min vägrar att använda pinnar för kinesisk eller japansk mat. Han tar kniv och gaffel;-)
    Härliga bi´lder - igen:-)

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails